Trodde aldrig att jag Ă
sa Susanne Tornin skulle sĂ€ga Ă€ntligen nĂ€r det snöar đ
Som hundĂ€gare jublar jag Ă„t det vita guldet đ sĂ„ lĂ€nge det hĂ„ller sig inom rimliga mĂ€ngder đ sĂ„ less allt regn och grisiga gator, nu hoppas jag denna snö stannar đ
Jobbet kallar, vi hörs.